Photographer Emma Ask

Det var något i hans röst. Jag gick ut på altanen och kollade ut över staden. Vi bodde på sjunde våningen, alltså den som låg längst upp, och jag älskade det. Utsikten sträckte sig över bara en liten del av den stora staden. Stockholm var så mycket större än vad många tror. Solen gick ner i det blanka vattnet. Klockan var runt elva, sommaren var jumen. Mitt hjärta började slå när jag hörde hans tomfall. Jag älskade det verkligen. Jag kollade ner och där stod han. Han höll mobilen mot örat och vinkade upp till mig. Jag skrattade i luren och vinkade galet tillbaka.
”Jag är snart uppe, din riddare har tagit förbi sig den tjocka damen med brödkaveln och är nu i andra trappan. Han springer, han hör hur den tjocka tanten är efter honom. Men din riddare har så grymt bra kondition så han springer ifrån henne lätt. Hon är borta nu, men hjälp! Ormar, hur ska jag göra min sköna? Jag tar fram mig svärd och svipp. Din riddare är på väg, han ska bara besegra den stora rosa draken som vaktar dig!”
Jag vek mig dubbel av skratt, och jag hörde hur han flåsa. Det där med konditionen stämde nog inte speciellt bra. Jag hörde hur han stannade och tog hissen upp.
”Min prinsessa, snart är jag hos dig. Ta det lugnt, du ska få allt du vill ha när jag har räddat dig. Jag ser draken nu, han sover. Om jag är riktigt tyst kan jag kanske smita förbi honom och så kan vi smita tillsammans. Åhh min prinsessa så vacker du är i ditt långa mörka hår tillsammans med de gamla mjukisbyxorna!”
Jag ställde mig i dörröppningen till altanen och la på. Han kom in i köket med skuttande steg. Han var flåsig och röd om kinderna efter att ha sprungit upp för trapporna.
”Åh, min sköna. Äntligen är jag här, och äntligen känner jag din doft av rosor. Du gör mig sjuk, det måste du veta!”
Han lyfte upp mig från marken och snurrade runt med mig ut på den lilla altanen. Jag skrattade som en lite barnunge, håret stod på sniskan, han var andfådd och hans poetiska saga var så dum att det inte var sant. Men det var just därför jag hade fallit för Tom den poetiska filuren. Han satte försiktigt ned mig på betång golvet som om jag vore av glas. Vi kysstes där i solnedgången, så mjukt att inte ens glas kunde gå sönder.
”Yess det är dig som jag älskar mest, utan dig skulle jag vara som jäst.”
”Tom, vad är det med dig eller?! Vad har du egentligen ätit? Du vet väl att du inte få ta emot saker från främlingar?” 
Jag skrattade så att jag hade håll.
”Nej, jag bara är glad, solen skiner, det är sommar, jag står på sjunde våningen tillsammans med världens sötaste tjej som mitt hjärta slår så hårt för och som jag kommer att följa vart hon än går.”
”Tom… du är för söt! Det är du som är den sötaste av oss två.”
Jag kände hur tårarna började stiga i ögonen. Min filur stod framför mig och log snett åt mig. Han hade ett skrapsår i pannan efter att han trilla på gympan förra veckan.
”Nej, min prinsessa du får inte gråta. Det är inte roligt att vara ledsen, vad sa jag nu? Tycker du att jag är löjlig?”
Hans blick, den fick den första tåren att rulla med för kinden. Som en ledsen hundvalp kollade han på mig. Jag kysste honom ömt och lekte med hans ganska långa röda hår. Det var lent som en babyrumpa och jag ville aldrig släppa honom.

Om några veckor firade vi två år och då skulle vi åka ned till Grekland, bara han och jag. Vi skulle bo på en liten ö som inte många kände till, en av de minsta utav alla öar som tillhörde Grekland. Det var en familj där som drev ett litet hotell och min syster hade rekommenderat det. Båda två skulle ut i arbetslivet i höst, nitton år var vi och vi hade hela livet framför oss.

 ”Vad ska vi hitta på ikväll?” frågade min lilla hundvalp som just la armarna om mina axlar när vi gungar fram och tillbaka i hammocken.
”Hmm, jag är rätt trött och ska väl gå och lägg mig om någon timme.”
”Du har inte lust att hänga med hem till Rasmus då? Han har fest, inte så många, men de roligaste!”
"Nej du, jag stanna här då, men du får gärna springa dit om du vill det. Jag lämnar dörren öppen så kan du komma hit sen och så tar vi och cyklar ned till sjön imorgon med lite fika och så kan vi planera Greklands resan, vad säger du om det sötnos?”
”Det låter väldigt bra, men jag tror jag stannar hos dig här ikväll, jag blev väldigt trött nu.”
”Haha, du är ju lite söt du.”
”Nej, hur vet du om jag är söt eller inte, jag är bara en riddare med rustning. Du har inte sett mig än. Men jag ser dig min prinsessa och det kallar jag det vackraste och sexigaste jag har sett.” poserade han och flytta sig ännu närmare mig, även om han inte kunde sitta närmare.
Jag la huvudet på hans axel och kollade ut över Stockholm. På avstånd hördes musik från en annan lägenhet, men det var bara bas. Jag trivdes bättre i famnen hos min pojkvän när på en fest där det var fullt av folk och musik som dunkade i bröstet så att man tror att man ska sprängas.

Vi vaknade under sanna täcke med solen i ansiktet och en hög med kläder på golvet. Jag kollade på Tom som låg bredvid mig, han strök bort en hår slinga som föll ner över ansiktet på mig.
”Har jag sagt någon gång hur underbart vacker du är?”
Jag log och la huvudet mot hans varma bröst. Han kysste mig på huvudet och letade reda på min hand. Och där låg vi fram till klockan var elva. Termometern visade 25 grader. Jag öppnade dörren till altanen och en lätt bris kom in i köket. En underbar dag i parken, Cola, kyckling, potatissallad, sallad, melon, ananas, badkläder, handdukar, filt, penna och papper, ner i en ryggsäck.