NOVELL: Dödens vinkel DEL 3. by emma
(samma låt som förra)
Hennes röst uttryckte stryka och mod. Den drog med sig alla i kyrkan i ett ändå svep. Jag vet inte vad det var, men det måste ha varit sången, hennes röst och styrkan den uttryckte, som fick mig att verkligen inse det där Kim sagt till mig i två veckors tid. ”Han lever kvar inom dig, och ingen kan ta honom ifrån dig. Han älskade dig och göra det fortfarande, du måste leva kvar för hans skull, han skulle inte vela något annat!” Jag hade inte brytt mig om Kims ord alla de gånger hon sagt det till mig, men nu slår dig mig hur rätt hon har haft, med alltihop. Jag måste leva kvar för honom. För om det hade varit jag som dog så hade jag velat att Tom skulle leva klart mitt liv genom att leva sitt till fullo.
Två veckor har det gått och nu sitter vi alla samlade i en kyrka med veta väggar och målningar i taket. Jag har aldrig fattat vad målningarna betyder, med det är väl något om gud och livet, Eva och Adam. Toms syster tog just sista tonen i låter som jag, Casper och Toms familj valt ut tillsammans. Jag höll hårt i Caspers hand och tittade lite i smyg på honom, han vänd huvudet mot mig och vi såg in i varandras tårfyllda ögon, han la sin andra hand över mig och försökte på sig ett snett leende, jag log så gått jag kunde och vände mig sedan mot prästen. Det behövdes inga ord, det fanns inte så mycket att säga. Efter begravning skulle vi till bygdegården som låg intill och äta lite tårta och prata om fina minnen om vår älskade Tom, jag visste exakt vad jag skulle säga.
När sermonin vi klar gick jag fram till kistan, la min bukett med rosor ovan på den och kollade in i de glittrade ögonen på kortet som även stod där.
”Jag älskar dig och kommer alltid att göra dig, men jag tänker leva vidare för dig” viskade jag, tryckte pekfingret och långfingret mot mina läppar för att sedan trycka dem mot den vita kistan. En tår doppade ner på kistan och jag drog ut vätskan i formen som ett hjärta. Jag gick tillbaka till de andra och gav hans syster en stor kram och viskade att sången var underbar.
