TÄNK OM...
Det var mycket längesedan jag tränade och det börjar kunnat i kroppen nu!
Jag har slutat fotbollen i princip och ridningen hör förtillfället jullov.
Men så länge det är december och kallt så har jag samvete att sitta inne i värmen och äta godis! ;)
Till våren kommer jag sluta med fotbollen helt och hållet, så då blir att att ta tag i träningen alldeles själv! Som tur är kommer det öppnas ett gym i Tidan, ett energi-gym. Så jag hoppas verkligen det blir bra, för då ska jag skaffa mig ett kort och bli en riktigt gymis! ;) Längtar!
Här är lite träningsinspo för er duktiga som håller igång tränandet även när man fryser näsan av sig ute! Ni är duktiga! :)
Sen tycker jag att man kan ta sig en tankeställare på texten, "Run while you can". Jag har sett och hör ett par berättelse om de som faktiskt blir tvugna att amputera sina ben. Jag tror att jag skulle bli riktigt deprimerad en lång tid om jag skulle bli tvungen att göra det. samtidigt som jag HATAR att springa, så ÄLSKAR jag frihetskänslan de först stegen då det inte är jobbigt. Jag älskar även att ha avslutat ett riktigt gött träningspass och man känner energin bubbla i kroppen och man mår så otroligt mycket bättre. Och sen, det bästa av allt. Allt springa fort!
Ibland har jag sånna extrema energikickar då jag känner att jag bara vill kuta iväg, jag känner att jag kan springa hur fort som helst! Känslan man får när man känner att man bara kan öka och öka och springa förbi alla andra är fantastisk. Jag kommer ihåg en kväll i våras, jag och Anton var påväg hem efter att ha varit ute och ätit. Jag gick bredvid honom och studsade upp och ner. Vi gick då på Maxi parkeringen, tillslut stod han inte ut med mig och sa åt mig att springa bort till en sak och vända. Jag tog fart direkt och var snart tillbaka hos honom med ett stort leende! :D
Kommentarer
Trackback
